Hej ditt säregna lilla påhitt!

Idag klev jag enligt tradition upp ur bädden 48 minuter efter den inställda alarmtiden. Egentligen vet jag inte varför jag ställer klockan tidigare än jag egentligen önskar vakna. Kan detta räknas som ett tics? I sådana fall har jag lyckats.

Jag kollade mig i spegeln och såg en brun suddig klump. Det är därför att jag är synskadad. Jag ser i princip inte dig, även om du vinkar åt mig på en meters avstånd. Även om du har ett stort plakat med ditt namn på, så kan jag inte uttyda vem du är. Jag brukar lösa detta genom att använda kontaktlinser. Det heter så för att utan dessa får jag ingen som helst kontakt med omvärlden utan skulle bli tvungen att köpa en blindhund.

Jag tar här tillfället i akt att upplysa om de allvarliga problem som kan uppstå om man utövar det populära fenomenet isärskrivning. En blind hund är t.ex inte samma sak som en blindhund.

När jag gjort mig i ordning hoppsade jag ut till min bil. Bilen var frostfri och härligt varm, eftersom att jag har börjat använda motor och kupévärmare nu. Vi kan tillsammans konstatera att vintern nu är här, visst?

Peter som bor i dörren bredvid, stod och skrapade sönder sin Volvo. Jag hånflinade åt honom sådär som aldrig uppskattas kl. 07.53 på morgonen. Han berättade att det nog var dags för ”sladden” nu. No shit Sherlock brukar man respondera till detta. Jag gjorde dock inte det. Peter verkar ju faktiskt snäll. Han är relativt ung (som i 35 år), spelar hård musik och är i mån om sin bil. Något mer vet jag inte eftersom jag försöker leva enligt svenska motton och avskärmar mig ifrån mina grannar i den mån detta är möjligt.

För att nu ta detta kronologiskt. Det är ju faktiskt en offentlig dagbok. Börjar jag plötsligt att blanda dagarna, blir det en salig röra.

I måndags kväll hade vi ett toppmöte på Stadium. Nu har jag följfullt mina uppgifter till kommande möte med styrgruppen. Jag och Thomas tog fram uppvärmningsställ, mysdress, jacka och massa andra trevliga plagg som nu samtliga ungdomslag i Dragons måste använda, om de nu bestämt dig för att inhandla t.ex uppvärmningsställ. Vad härligt det är med policy och restriktioner.

När jag var på Stadium fick jag även bevittna Joakim Kjellboms byxor. De var tämligen intressant och skulle kunna användas som skydd för flaggstänger.

Raskt över till gårdagen, tisdag 30/10 2007 som den formellt heter. Du vet att jag jobbade och detta var relativt odramatiskt. Jag var i och för sig nära att köra på en tant men, hon såg ut att ha haft ett fulländat liv ändå så.

Efter jobbet åkte jag till Ragnar och Britta. Ragnar är min farbror. Moder, fader och fyrbente lurvkorven Ramses var redan på plats. Tillsammans skopade vi i oss en kollosalt god soppa med tillhörande vitlöksbröd, som Britta bakat själv. Medan vi åt berättade Ragnar hur han skyddade Kiruna, under andra världskriget.

Ikväll ska jag få nobelt besök av min far. Jag har rullat ut en röd matta och anställt lönnfeta säkerhetsvakter från stadens galleria.

Vi ska studera och jag ska få lite hjälp med matematiken. Pappa ska även själv tentera snart. Efter många år i tjänstgöring som läkare är han nu pensionär och högskolestudent. Han höjde Mittuniversitetets genomsnittsålder med 37 år. Han har bl.a läst nationalekonomi och statskunskap. Sundsvalls Tidning har gjort en artikel om honom, eftersom att han är skolans äldsta elev. Årets citat; ”Jag vill göra något annat än att sitta på verandan och sola knäna”. Slut citat.

HAHA!, Urverksrent.

Mer om något och allt annat som komma skall under dagen, i morgondagens blogg.

Sköt om dig min käre läsare.

Blind och knäskadad

//Marc

Hej din kanalje!

Idag är det ännu en härlig måndag. Dessutom har vi vridit tillbaka tiden. På det viset får man chans att göra det man gjorde nyss, igen. Det är härligt med resande i tiden. Strax innan kl. 12 blev jag överlycklig över att lunchens glada tid snart skulle infinna sig, för att sedan inse att ingen hade ställt tillbaka klockorna här på jobbet.

Nu blev jag istället lite halvt irriterad. Dock förtärde jag en nutritionsfattig bulle och ett glas vatten, så att jag slapp vara hungrande.

Helgen har givit goda erfarenheter. Fredag, som egentligen räknas som vardag, spenderades i soffan. Jag kollade på farsen Idol och gick till sängs vid ålderdomliga 23.43

På lördag morgon skulle vi så åka upp till Kramfors, eller Hugriver som de säger på andra sidan Atlanten. Kl. 10.23 och med syftet att spela basket begav sig jag, Fredrik och hans tjejlag upp mot denna magnifika håla. Vägen till Kramfors är tråkig och långsam. När man sedan kommer fram är allting, tråkigt och långsamt.

Vi kliver in i hallen och man har affischerat att det är match (utropstecken). Inträdet är gratis står det. Detta förefaller sig rätt självklart då ingen människa berikad med sunt förnuft hade betalat för detta.

Allting är klart i hallen. 24-sekunderstavlorna är framställda, musik från sent 90-tal kämpar sig krampaktigt ut genom högtalarna och sekretariatet är prydligt iordninggjort med diverse attiraljer.

Men basket kan man lira i Kramfors! På sitt sätt och vis. Vi (som i Fredriks lag) förlorade med ganska betydande siffror men, det var säsongens första match, Kramfors spelar stundtals barbariskt och dessutom kan Sundsvalls tappra spela mycket bättre. Jag är övertygad om att det blir vinst på hemmaplan.

Min uppgift för dagen var i varje fall att assistera Fredrik. Detta var lärorikt, då jag sällan bara tar det lugnt och har chans att känna mig relativt ansvarslös. Jag förde på ett beundransvärt sätt en noggrann statistik och peppade på tjejerna lite lätt. Vidare stack jag in lite tips men, Fredrik höll koll på läget och styrde skutan med olika taktiska genidrag. Jag tror att det funkade bra allting!? Det var roligt att få följa med.

Efter matchen körde jag hem i extremt laglig fart. Väl hemma käkade jag och Alex på hamburgerrestauranten BigBoy. Alex var omtumlad efter att ha varit i backen några gånger men, inget hjälper som plåster på såren, som en redig pommes frites som man doppar i fettrik ostsås. Man ska alltid äta dålig mat efter att man idrottat. Detta påstår i varje fall Lars-Erik Skoglund som är Medelpadsmästare i fickpingis.

Efter att jag lagt på mig 5 kg. åkte jag ensam till Sporthallen och kollade på Saints utvecklingslag när de slamrade sönder Ånge.

Kvällen spenderades sedan i mörkret med lite film, trevligt sällskap och givande konversationer. Det är otroligt skönt att slippa krogen, köer, fylla och onödiga utgifter för att istället lyckas fylla ut tiden med trivsam sysselsättning.

På söndag mjukstartade jag på morgonkvisten med att se Pirates of the… 3. En fullständigt obegriplig filmatisering om sjörövare. Dagen innehöll sedan basket, återigen. Först träning med de små talangfulla pojkarna och sedan kollade jag in Sundsvall Saints match, i en minst sagt folktom Sporthall. En riktig skitmatch som dock Sundsvall storstilat vann! Glädjen var fullständigt total och, det säger väl det mesta om detta bottentippade lag. Jag var mest lycklig över att ha fått en gratis dammsugare och Sprite. Tyvärr var det inte en riktig dammsugare utan, en sådan man äter, från Delicato.

Vidare så är det enda smått intressanta att delge om söndagskvällen, att jag med glädje åt chokladglass av märket Ben & Jerrys. Detta var våldsamt gott och jag överväger nu att bli överviktig, på heltid.

Idag är det som sagt måndag. Då jag kom till jobbet hade NCC börjat plöja sönder vägen samt parkeringarna utanför. Man ska lägga ny väg, med ny grund. Det har nu uppstått ett I-landsproblem i form av att jag måste leta parkeringsplats åt min fula jobbautomobil. Jag har räknat ut att detta i snitt kommer att ta upp 24 minuter/dag av min extremt dyrbara tid.

Efter jobbet ska jag till Stadium och sammanträda med Thomas Nässén. Han är ansvarig för ”team sales”. Vi ska titta igenom olika alternativ på kläder/dresscode. Tyvärr inte för barnen i Nigeria men, för de välbärgade och basketspelande gossebarnen i Sundsvall.

När jag väl pressat priserna i Birsta har vi träning och sedan ska jag då äntligen få åka hem och se på min kärringserie Desperate Housewives. Så är läget, tack för att du hänger med!

Lycklig och glad men aldrig nöjd

//Marc

Jag inför nu ett nytt ord till det svenska språket; Patetism

Definition av detta kan t.ex vara nedan visat.

Kära du!

Hoppas det står bra till och att jag återigen kan få dig att läsa en stund. Jag uppskattar verkligen att du är här, även om du ignorerar min vilja om att du ska kommentera.

Det har även kommit till min kännedom att några utav mina invandrade vänner har börjat läsa min blogg men, har svårigheter att uppfatta vissa delar. Till Er kära immigranter kan jag bara säga; ishdamel mikropiss bechta? Vilket betyder; vill du äta här eller i en plastpåse? På kroatiska.

Igår vaknade jag med helt nya krafter. Klockan var 06.45 och jag slog upp mina kletfyllda ögon. Känslan av att jag är en neandertalare var borta. Jag klev raskt upp och insåg att livet nu skulle få en dramatisk vändning. Det var tid för löning.

Med kontinuerliga skutt ledde jag mig själv till jobbet och satte sedan igång med en rasande fart. Jag surfade på Internet, fikade och gjorde personliga ärenden i ett helt nytt tempo. Fullständigt fantastiskt. Jag fick stundtals även jobb gjorda. Detta är dock sällsynt och man funderar nu från kommunalt håll att med hjälp av kamera dokumentera dessa fenomen.

Lönen kom som förutspått kl. 12.00, lagom till lunch och jag började hejdlöst spendera denna blygsamma summa. Jag åt en riktig lunch. Äntligen har jag råd med näringsriktig allsidig kost. Det blev en pizza på Gonzalos.

Sedan passade jag på att fylla min svarta hingst med en lättantändlig vätska, kallad bensin. Bensin luktar så gott. Ibland brukar jag åka till Statoil och lukta på pumparna. Bara nosa lite. Mitt besinningslösa beteende har fått massiv kritik i stort sett överallt.

Apropå nos så hade jag promenaduppdrag med Ramses att utföra igår. Vi gick ut 3 gånger. På kvällskvisten slafsade han även i sig mängder av mat och la sig sedan belåten på min snorgulgröna matta. Vi somnade kl. 01.12 Ramses låg då ovanpå mig och låtsades som ingenting.

Jag och Ramses trivs ihop och har massa saker gemensamma; vi är lika bruna, håriga och kan känna av det motsatta könet på ca. 3 km. avstånd.

Jag urinerar dock inte på träd, husfasader eller andra offentliga föremål.

Apropå urin på offentliga platser så är det nog många som ska ut på krogen under helgen. Det skall supas håglöst eftersom att man fått pengar till detta intresse. Jag funderar på att dra ner på Mysack och ta en Coca-Cola bara. Lyssna lite på discomusik.

På lördag morgon ska jag dessutom följa med Fredrik och hans basketlag upp till Kramfors. Det är kattbråk på toppnivå och jag ska fungera som en assistent. Det ska bli roligt och intressant.

Vidare funderar jag på att under pistolhot, tvinga Fredrik att assistera åt mig (igen) på kommande Stockholmsresa. Min kollega Anders har nämligen bestämt sig för att sluta coacha, då detta tar för mycket tid. Så nu är jag på jakt efter en assisterande coach.

Apropå det (för tredje gången!) så hade vi även träning igår. Det gick väldigt bra. En fördel med gårdagens pass var att Ammar var med. Han gör dubbel nytta. Han spelar bra basket men funktionerar även som tolk åt Abdullah. Abdullah kommer från Irak och har bara bott här i några månader. Han förstår ingenting av vad jag säger. Idag ska jag inhandla en arabisk parlör samt öva på mina gestikuleringsfärdigheter.

Idag vaknade jag av ett något bekant ljud. Ljudet påminde om slickningar och slurpningar, som när man via sugrör dricker ur det sista ur en läskmugg. Det var Ramses konstanta rengöring av sina genitalier. Efter att han gjort detta i 13 underbara minuter, hoppar han beslutsamt på mig, för att nu slicka mig i ansiktet. Detta är en utav baksidorna med att ha hund, tillsammans med att behöva plocka upp avföring. Hundar kan helt enkelt inte uppträda civiliserat och städat. Ändå är de våra bästa vänner.

Hur som haver gick vi en promenad och Ramses kissade noggrant ner hela området.

Nu är jag på plats på jobbet och visst är det skönt med fredag?

Idag ska jag äta rå fisk till lunch, sätta upp den där förbenade spegeln och ikväll blir det väl att se Idol samt följa Dragons bortamatch mot Akropol.

Förhoppningsvis finner jag en god kamrat att tillbringa detta med, annars börjar jag nog grina.

Trevlig helg din sjöröv.

Lika dryg som aktuell

//Marc

Snoop Dogg

God eftermiddag på dig!

Du kanske är hemma. Du kanske är på jobbet. Du kanske heter Sven-Erik och surfar ifrån Njutånger (pleasure-regret). Alla är ni välkomna att slösa bort dyrbar tid, åt just detta.

Dagen har haft goda flytningar och inga större problem har uppenbarat sig. Nu är det endast 1 timme kvar av detta obligatoriska sysselsättningstvång.

Jag ska hem och äta dyrbar proviant. Jag ska testa rysk kaviar till förrätt. Sedan blir det en honungsslungad bävermjälte på en bädd av hjortronflamberad gåshud och rödvinssky. Om jag orkar ska jag även förtära en skopa chokladglass till efterrätt.

Skämt och även sido, blir det nog mindre komplicerat. Jag skulle tippa mina få kronor på resterande ravioli eller nudlar spetsade med cancerframkallande räkkrydda.

Sedan måste jag ringa pappa. Jag måste försöka övertala honom att givmilt skänka ett soffbord till mig. Som inflyttningspresent tänker denna generösa man ge mig en duschhörna, eller egentligen som två glasdörrar/väggar. Men jag skulle nog ha större nytta av ett soffbord.

Länge efter inflyttningen tjänstgjorde en flyttkartong som soffbord. Det resulterade i pinsam estetik och kartongen blev även med dagarna fylld med horribla fettfläckar.

Jag tror nog att jag hellre efter en renande dusch genomför en fängelsevistandes mardröm och böjer mig framåt, för att torka bort allt vatten. Men då istället har ett vackert soffbord att slänga upp mina platta fötter på.

Nu kom Tony och informerade mig om att genomsnittssvensken tjänar 50 öre/minut. Han kunde lika gärna sagt att jag är ful och värdelös. Det hade givit samma effekt. Jag finner nu ingen som helst motivering till att arbeta.

Imorgon får man dock betalt för en månads vistelse på sin arbetsplats. Jag ska hejdlöst börja spendera detta arvode på bästa sätt. Jag ska bl.a betala den DVD-spelare jag köpte förra månaden och som jag använt 3 gånger. Vidare är det hyra och lite andra smaklösa utgifter. Det har bl.a skickats en elräkning som skyndsamt gjorde mig elallergisk. Mer om dessa bestyr imorgon!

Tack och hej, smörgåspålägg.

Mannen, myten, legenden

//Marc

Vad ska jag göra Jimmy!? =D

God morgon alla hängivna fans!

Som vanligt är det du som läser, som läser texten.

Idag vaknade jag av ett sms från Josefin. Där hade hon tummat ner att hennes käre far numera följer min blogg. Josefins pappa är aktiefarbror på Nordea.

Detta är ju fullständigt fantastiskt. Bloggläsningen vill säga. Bloggen sprider sig nu med stormande steg och min förhoppning är nu att hela banken snart sysselsätter sig enbart med att läsa detta pladder.

Jag ser framför mig hur en hårig bankrånare kommer in och skjuter vilt och personalen slänger sig över datorskärmarna för att inte ”skada” min blogg.

Jag valde ofrivilligt att kliva upp 07.14 och efter lite gaddborstning och påklädnad, lämnade jag kort därefter min enkla trähydda. Jag promenerade i våldsamt tempo till jobbet och nu sitter jag här. Jag funderar allvarligt på att ge mig själv sparken. Var jag chef och hade anställda som bloggade på arbetstid skulle jag ge dem foten och föreslå omedelbart ingripande från psykolog eller någon form av terapeut.

Det är nämligen så att fingrarna numera drar sig kraftigt mot tangentbordet. En typiskt I-landsskada. Detta skulle aldrig hända någon i Bangladesh.

Igår träffade jag Mia. Vi handlade först lite mat och, eftersom jag lever på samhällets botten åt vi ravioli på burk samt majskolvar. Herre gud, jag känner att mitt liv mer och mer börjar likna en slags tragisk komedi. Amen.

Efter vi sköljt ner detta med ett riktigt härligt bordsvatten, var det dags för basket.

Öresundskraft som enligt starka uppgifter skall vara rankad topp-4 i Sverige var nog bland de sämsta lag jag sett spela. I varje fall i basketligan. Sådär dålig får man bara inte vara. Sundsvalls drakar vann utan problem även om siffrorna 95-92 försöker berätta en annan historia. Vi myste på läktaren och jag tappade bara kontrollen och började bete mig ociviliserat mot domaren, ca. 3 gånger. Max. Okej, 5.

Efter matchen åkte jag till Balders. Fredriks svarta helgon hade träning. De ska snart till Kramfors och spela mot ett gäng kärringar. Jag satt på sidan och planerade mina egna träningar. Det känns skönt att vara en välplanerad figur och som därför slipper gripas av panik mer än några få gånger per dag.

Idag ska jag försöka plugga, igen. Jag försöker ungefär lika mycket som jag misslyckas. Det är en härlig mix.

Jag funderar även på att våldgästa min farbror Ragnar och hans fru, för en fika. Det är jätteskönt att vara hos dom. Man får så gott fika och man kan sitta och lyssna på gamla historier, t.ex. hur  Ragnar hjälpte till att bygga Noaks Ark.

Vidare försöker jag fortfarande utveckla någon form av Tics men det är mycket svårare än jag trodde.

Jag väljer allra nederst att lägga in ett klipp med Kjell Bergqvist. Han borde lägga ner skådespelarkarriären och istället bli någon typ av statsråd. Det framgår tydligt om man tittar på filmen.

Ha en avslappnad dag!

Sveriges bästa import

//Marc

Vilt viftande! Hejsan.

Nu ska jag berätta igen, om vad jag gjort och hur jag mår. Egentligen bryr sig inte många om hur man mår. Man passerar varandra på stadens gator och det är alltid samma påtvingade meningar;

-Tjena, längesen, äre bra?

-Hej! Japp, själv då?

-Jo, det är kanon.

-Okej, men vi hörs.

-Ja, hej.

I själva verket hade person 1 nyss fått diagnosen Gonorré av syster Anna-Karin och person 2 är ekonomiskt utbränd och har börjat utveckla självmordstankar.

Men i vart enda fall. Jag mår bra med tanke på omständigheterna. Det är ganska mycket som händer och igår var det den ena dåliga nyheten efter den andra.

Man bör vara återhållsam i vad man informerar den breda folkskaran om här på bloggen, så därför väljer jag att i vanlig ordning redogöra för diverse mer ointressanta men, desto underhållande ting.

Jobbade ett febrilt arbetspass igår. Jag tog mitt förnuft till fånga kl. 17.13 och gick hem. Väl hemma insåg jag att jag skulle bli tvungen att gå till Balders. Det skulle visa sig att det är bland det tråkigaste du kan göra som människa. Det tog 47 minuter att ta sig dit och jag fick ont i höften. Jag funderar på att ansöka om pension imorgon, om jag hinner.

Träningen gick väldigt bra även om vi fortfarande är kort om folk. Vi genomförde ett hårt fysiskt träningsprogram och om ca. 5-13 veckor borde någon pojke i laget få en muskel.

Jag gick även hem. Det tog lite kortare tid. Dock var jag grinfärdig då jag anlände men, jag har nu förstått exakt varför jag hellre tar bilen. Till grannen. Det är verkligen tråkigt att gå, i varje fall i ensamhet.

På grund av allvarliga konversationer blev det aningen sent sänggående. Jag somnade som en snusstock vid ca. 02.00 Jag hade då först valt att fördriva en timme åt att rulla runt i min säng tills det att yrsel uppkom.

Jag vaknade 08.20 men paniken i ena hjärnhalvan. Jag smsade genast iväg en vit lögn till min chef där jag förklarade att en stor tvättbjörn kommit in i lägenheten och att jag varit tvungen att mata den med nötter.

Det här med sms. Jag fyller alltid på med 300:- i månadens början för att på detta vis fördelaktigt slippa betala för sms. De senaste 27 dagarna har jag skickat 1252 st. sms, och kan konstatera att jag aldrig hade betalat för dessa. Det hade känts psykiskt betungande.

Det som är så bra med denna typ av ”konversation” är att man kan svara lite efter sitt eget tidsschema. Ingen stress.

Egentligen har jag snart bara 2 typer av vänner. En sort jag smsar med och en sort som konstant läser denna blogg och på det visethåller sig uppdaterad.

Följande fenomen börjar tydligt visa sig; Jag träffar någon (på riktigt) och ska glatt förtälja vad som hänt på sistone och det enda gensvar jag får är:

”Jo, jag läste det på bloggen.”

Ikväll är det Dragons. Det är på tiden att de spelar en hemmamatch nu. Öresundskraft står i slaktkön och det här är ett utav Sveriges bättre basketlag. Jag sätter min blygsamma förmögenhet på att våra jänkare ej är på plats. Det lär inte spela alltför stor roll och vi får se hur det går helt enkelt. Självklart återkommer jag med en noggrann matchanalys. Jag och Mia ska i varje fall sitta på läktaren och bua åt domaren.

Nu är det lunchens glada tid. Jag ska se Prison Break, käka skåpmat och stretcha min höft.

Sköt om dig!

Nedstämd men gladare än de flesta

//Marc

Veckans skönaste:

Morgonstund har dålig andedräkt i munnen.

Hej Hoj!

Nu är det äntligen måndag! Solen skiner i Medelhavet och fåglarna kvittrar i Kuwait. Jag känner mig riktigt pigg! På G liksom. G är en obegriplig förkortning på ordet gång. Gång är en sport som är jätterolig att titta på. Det är massor av människor som vickar på höfterna, gåendes. Man får sedan en röd varningsskylt viftad framför sig om man går för hastigt, nästan springer. Gång beräknas gå om både varpa och curling i människans sämst påhittade sporter genom tiderna.

Igår hade vi ett sådant där riktigt avföringspass uppe på Balders. Ingenting gick bra. Yasin Ghazizadeh är fotskadad, vår kapten hade glömt bort tiden och några spelare vart bortresta o.s.v Låg närvaro vilket medförde att jag fick planera om hela träningen på plats.

När det återstod 30 min. av träningen uppenbarar sig en äldre man i kroppsstrumpa och förklarar att han ska träna friidrott nu och vore således tacksam om vi kunde förflytta våra väskor till ett bättre lämpat ställe. Detta framförde han mitt under en av mina övningar. Vi följde dock blint hans direktiv.

Kort därefter sprang 4000 snorbarn in och började leva om. Friidrottsträning tycks gå ut på att lära barn att springa runt i cirklar och skrika.

Ny träning och ny chans ikväll i alla fall.

Igår hade vi även möte på Dragons. Mitt förslag om fika togs inte upp och det stod inte ens med på agendan. Jag bestämde mig genast för att hungerstrejka i protest, vilket i sin tur var ganska enkelt med tanke på att just fika eller andra födoämnen saknades.

Förutom detta nederlag var mötet givande och ”bara” 1½ timme långt denna gång. Jag fick (läs valde) ansvarsområdet ”utrustning” och ska nu ta fram en kollektion av uppvärmningsställ, mysdress, jacka etc. som ska gälla för samtliga äldre lag.

Jag funderar på att be min farbrors fru sy allting. På det viset kan jag behålla alla pengarna själv.

Kvällen spenderades sedan ensam i soffan eftersom jag blev dissad av alla, inkl. dig. Dock så var detta relativt skönt. Jag såg på Manchurian Candidate och fick även lite städning, diskning samt övriga kvinnosysslor gjorda. Jo, jag skrev faktiskt den meningen.

Idag ska jag göra 3 saker. Jag ska först uträtta mina arbetssysslor. Hittills har jag fikat, bloggat och kollat på youtubeklipp. Dessa sysselsättningar ingår ej i min arbetsbeskrivning. Efter jobbet ska jag studera historia. Mer om det, kommer aldrig.

Det är som nämnt inte långt kvar till nästa Stockholmsresa och det är snart bara en månad kvar tills vi åker till Göteborg!

I Göteborg ska vi delta i svenska mästerskapen för ungdomar födda 1992. Eller för att avdramatisera, vi ska vara med i USM. Det ska bli sjukligt roligt att coacha detta lag, som ska innehålla föreningens bästa spelare. Upp till 16 år, that is. Jag håller i denna stund, tillsammans med mina kollegor på att ta ut detta lag. Spännande värre.

Snart lunch och glutt på Desperate Housewives!

I denna stund skulle jag vilja avsluta med följande:

Hejdå!

Lika ambitiös som lat

//Marc

Söndag…

Marc, det personifierade Kinderägget delger nu en helgrapport.

I fredags var det lugna gatan och kvällen spenderades mestadels i soffan. Ögonen vilades på Idol. En riktigt dålig omgång. Dessutom är det ju bara covers!? Evelina förstörde totalt låten ”apologize”. Finns det inga rättsliga represalier mot detta?

En relativt tidig kväll såsom jag på sistone upptäckt att jag motvilligt börjat bli gammal.

Då jag vandrar ut från min arbetsplats på fredagar kan jag allt som ofta känna att jag inte hade orkat vara kvar en minut till. Totalt slut. Ändå jobbar jag retligt lite för mina pengar. Kanske det som är felet i och för sig.

En populär ursäkt som man med fördel kan bruka såhär på ålderns höst är; ”fredag är ju en vanlig vardag, klart man är trött efter veckans arbetande. God natt då.”

I fredags hann jag förutom sedvanligt ”8-17 slaveri” med att göra ytterligare nytta. Jag hämtade min hallspegel på Bomagasinet. Jag slapp i god tro att betala (förräns löning) och min B-plan är nu att flytta utomlands samt byta identifikation. Min A-plan är att förneka att jag någonsin varit på Bomagasinet.

När jag kom hem och packade upp, upptäckte jag till min förvåning att gud bestämt sig för att moraltesta mig. I paketet låg nämligen två speglar. En modell större som jag beställt men även en modell mindre och som skulle passa formidabelt i mitt sovrum.

Gud är en figur som jag har otroligt tillit till. Samtidigt vill jag nu behålla båda speglarna men, som du förstår, enbart betala för en.

Hur gör jag nu då? Antingen har alltså Gud testat mig eller så är det bara en flygbiljett till helvetet som djävulen skickat. Hur jag väljer att agera i detta ärende, kommer jag nog aldrig att berätta.

Lördag morgon och dagen har med vilje sovits undan effektivt. Brunchen ska nu tillagas. Det enda som är bra med England är nog dess delikata brunchvanor. I övrigt är England fula tjejer, ännu fulare väder och nationalrätten Fish and chips som man får inlindat i tidningspapper (?), om man väljer take-away.

Just min brunch fick innehålla vita bönor i tomatsås, äggröra, korv och krossade tomater. Jag förtärde även lite juice och smörgås. Enligt viktväktarna innehåller detta mål 758374 poäng ungefär. Men gott är det och helt rätt på lördag morgon. Sluta knapra flingor och annan kaninmat. Släng isberg åt helvetet.

Fredrik anlände till min bosättning vid ca. 13.50 Vi reste kort därefter i paret Frybbos Audipulka ut mot Timrå.

Timrå, kommunen som vägrar erkänna sitt beroende av Sundsvall och där det luktar fruktansvärt illa. Har du gasig mage är detta stället att slå sig ned i. Ett bra hockeylag har man dock och dagen till ära stod Luleå för motståndet.

Ett enda mål fick vi se och man behöver inte vara raketforskare för att räkna ut att det här var riktigt tråkigt. En skitmatch. Målet tilldelades dock Timrå och på så sätt var det trevligt med ”hemmaseger”.

I övrigt skall informeras att Eon arena är bra skit. Vill du ha sportslig stämning är det här du ska vara när Timrå spelar och tyvärr inte i Sporthallen för korgbollsunderhållning.

Kvällen skulle nu spenderas i soffan, igen. Jag har blivit en riktig hemmakär potatis. Mestadels för att jag faktiskt håller full rulle på vardagarna. Vidare så lider jag verkligen inte av syndromet rastlöshet. Jag föraktar den typen av beteende. När man dessutom har så flatterande sällskap som jag, så är det svårt att byta ut denna aktivitet mot t.ex tinnitus och alkoholframställd fylla på någon av Sundsvalls vulgära secondhandklubbar. Näe, lördag kväll var en sjukt bra kväll, på alla sätt!

Idag är det söndag, det vet du ju. Såvida du inte lever i en kartong, kallas våfflan och efterblivet smugit in på biblioteket för att läsa detta.

Idag har jag träning kl. 15.00 och försvarsspel och shelldrill står på agendan. Det måste bli perfekt. Allting.  

Vidare har jag kl. 18.00 möte på Dragons. Jag sitter med i ungdomsgruppen. Där sitter vi och fattar alla möjliga beslut. Beslut som sedan får en förhoppningsvis positiv påföljd i våran ungdomssektion. Idag ska vi tilldela arbetsuppgifter och jag ska även redogöra för förslag gällande uppvärmningsställ till våra kadetter. Mitt starkaste förslag och som jag propagerat starkt för på sistone, är att vi ska få fika när vi sammanträder. Detta är något jag verkligen brinner för. Mer kanelbullar till eldsjälar, heter min senaste kampanj som har fått stor uppmärksamhet! På Martell´s bageri.

Om jag hinner ska jag även gräva ner mig i historieboken och få lite gjort på studeringsfronten. Till detta behöver man en väldigt liten men vass spade.

Nu ska jag förbereda eftermiddagens pass.

Vid tangentbordet,

brun på utsidan men påtagligt vit på insidan.

//Marc