Nu var det en mindre evighet sedan jag skrev. Under evigheter hinner det hända massvis av saker! Det kanske viktigaste är att SM-guldet är i hamn. Chansen att avgöra hemma lyckades vi dock inte ta och jag erkänner att jag började bete mig något depressivt efter denna tunga hemmaförlust. Att vinna en slutspelsmatch nere i Solna är svårt, och att vinna den sjunde och avgörande samt kamma hem guldet, vore i sådana fall väldigt svårt? Men det gick!

Medelpads första lagguld finns nu i Sundsvall och drakarna firades bl.a av på Stora torget. Dagarna efter guldet var väldigt roliga! Minst sagt. Det märks även att föreningen har vind i seglen nu, då fler vill börja spela och coacha med oss. Ikväll har vi ett efterlängtat ledarmöte och förhoppningsvis kan vi behålla alla duktiga coacher, men även rekrytera några nya till nästa säsong.

Födelsedagar! I maj har jag firat 7 födelsedagar och jag känner hur tårtgrädden ligger som ett fint lager runt hjärtat.

Både jag och Thess fyllde år i början av maj. När man fyller år måste man ha kalas. När jag var yngre bjöd jag på saft och ballonger. Numera bjuder jag på sprit och cigaretter. Detta lockade många. Vi hade dukat upp för grillfest och det blev en riktigt trevlig sådan. Det kom en sisådär 20 personer samt 2 hundar som ville fira av oss. Fantastiskt lyckat och jag tackar ödmjukt för de fina presenterna! Bilder finns på ansiktsboken…

I helgen som varit har jag varit nere i Forsbacka och firat Thess morfar som fyllde blygsamma 80 år. Egentligen skulle jag operera mitt knä i fredags men då detta blev inställt i sista stund så kunde jag följa med till Gävletrakten. Vilket ställe! Havsutsikt under fint väder, trevliga människor och god mat som aldrig verkade ta slut!? Dagarna spenderades i solstolen, hålan Sandviken, Gävles svar på Birsta; Valbo eller på olika loppis. Vi gjorde några fina fynd i form av glassbägare, teburk och en ljuslykta.

Helgen låter ju sagolik men riktigt så var det inte. Hunden rymde, en festdeltagare fick åka ambulans och jag hann även bli påkörd av en vindögd gubbe.

Själva huvudfesten ägde rum på fredag och vi åt och drack som aldrig förr. Lilla taxen Dixie hade dock andra planer och bestämde sig för att rymma. Efter några timmar funkade inte längre ”men hon kommer ju tillbaka snart”, så vi ringde Polisen. Som tur var hade någon hittat henne 5 km. bort och ringt farbror blå och rapporterat detta. Hunden blev hemskjutsad på fyrhjuling och verkade glad men något utmattad efter äventyret.

Så, nu fortsatte vi dricka och äta. Detta fungerade väldigt fint ända tills Thess kusin Mikaela fick våldsamt ont i magen. Släkten genomförde genast en undersökning och fyllediagnosen blev sedan gallanfall. Därför kom en ambulans och hämtade vår sjukling. Klockan 6 på morgonen återförenades Mickan , helt återställd, med resten av släkten.

Lördag förmiddag och dags för en liten biltur. Jag lånade Thess pappas bil, med denne i, och vi for iväg för att handla några liter lim på närmsta handel. Då jag ska backa ut från parkeringen iakttar jag som vanligt trafiken, vilken förefaller sig vara lugn. Det finns dock parkeringar på andra sidan av vägen också. I en utav bilarna råkar en liten gubbe sitta och som också vill backa ut. Han glömmer för dagen bort att titta i backspegeln. Jag har redan hunnit backat ut, korsat ett vägfält och rätat upp bilen och ska i princip bara lägga i ettan och köra iväg, då gubben backar rakt in i sidan på vår bil. Det fastställdes ganska hastigt vems skuld som låg bakom kollisionen, då gubben genast hoppar ut och ropar: ”Ojdå ursäkta, men jag såg dig inte”. Vi står bara och gapar i 4 sekunder och tar sedan fram en skadeanmälan och löser det hela. Den äldre förövaren försöker slingra sig och påstå att lackskadorna inte ser så farliga ut. Hans ännu gaggigare livskamrat hävdar att ”sånt där kan man ju fixa själv”. Jag anser att det vore mycket intressant att se en halvdöd kärring dra på sig lackeringskittet och gå lös på valfri bil. Det skulle säkert bli jättefint.

I övrigt har veckorna bara flutit på. Inga större eskapader. Mycket styrketräning och en hel del basketlir på Hedbergska. Då Hedbergskaplanen stundtals invaderas av skateboardnördar och mopeddårar blir vi ibland tvingade att spela på Höglunda men, det funkar det med. Huvudsaken är att sommaren är här nu och att man kan vara ute så mycket man bara orkar. Grilla, spela basket eller kanske bara vara!

Slänger in lite bilder från helgen. Tanten och bilen tillhörande en påkörare,  Coca-Cola set från loppis, neger samt teburk, och sedan guldhjältarna!

Vi hörs då vi hörs!

//Marc

 

Anette

14 juli 2009 12:26

Nu är det inte nån mindre evighet sen du skrev. Nu är det en STOR HEL evighet sen...
=)

http://levermittliv.wordpress.com

 

shizzle

30 oktober 2009 09:52

Shit vad du suger på att uppdatera............. Har du gett upp den framgångsrika bloggen?

http://piizrich.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

God dag!  Egentligen är det otroligt. Att som liten pojkspoling bli intresserad av en idrott och sedan ha tur nog att växa upp i en stad vars lag är så pass framgångsrikt inom den. Jag kunde ju lika gärna bott i Östersund och bli tvungen att se mitt ...

I fredags krossade vi Solna med 40 poäng! Aldrig någonsin har vi väl varit så överlägsna, och på läktaren var vi riktigt skadeglada gentemot de s.k. svenska mästarna från huvudstaden. Nog om det eftersom vi faktiskt förlorade final 3, borta i tisdags...

Idag är det fredag, hela jävla dagen och snart är det helg igen! Solen skiner över kuststaden och jag ska antingen kratta lite löv eller skjuta en fågel. Allt för att få den där rätta vårkänslan. Igår snöade det. Det var ytterst underligt. Vi grillad...

Hej där! I påsk har jag vilat mycket. Vid ett tillfälle till och med latat mig i en bubbelpool. Det har ätits påskmat och tränats lite också. Så att det gick jämnt upp ungefär! Vi var även ute och skakade stjärtarna en kväll på Oscar och ja, påsken h...

Påsk! I tisdags kände jag att något särskilt skulle komma att hända.  Det var uppkast i semi 4 och strax över 2000 personer trängdes i Sporthallen. Chansen att avgöra på hemmaplan och ta sig till final gjorde att jag skakade lite lätt av nervositet i...